Reagens På Stärkelse

Behold, William & Emil
visar hur en stärkelselösning reagerar när den får i
sig en droppe jodlösning.

Jod: I.

En stärkelselösning tar sig an en brun (möjligtvis blå, lila eller svart) färg när den blandas med en jodlösning.

Konditionspass

Planering av konditionspass. Hanna L 8D.

Del 1. Uppvärmning.

För att få igång kroppens alla muskler och mjuka lederna så startar jag med en taktfull och energikrävande dans i kanske 20 minuter som till exempel Follow the Leader eller kanske Cha-cha Slide. Eftersom att jag tycker om att röra min kropp efter musik så kan det också göra mig mer motiverad för att utföra uppvärmningen och där kan jag även få in lite stretching och töjande rörelse för att förbereda kroppen.

Uppvärmningen ska hur som helst bestå utav en uppgift som kan få mig lätt andfådd, men inte heller så pass hård och utmattande att jag, som inte tränar regelbundet, inte kan utföra den. En annan idé som jag övervägde var att jogga lite lätt eller köra ”Idioten” för att få igång kroppen. Även fast det är en av de bästa uppvärmningarna för just ett konditionspass så bestämde jag däremot att utesluta det, då jag vet att jag inte skulle vara särskilt taggad att både jogga som uppvärmning och som aktivitet. Det skulle tråka ut mig samt göra mig omotiverad. 

Del 2. Aktivitet.

Min kondition är inte väldigt bra, eller i alla fall inte tillräckligt bra för att jag ska vara nöjd med den, och därför vill jag ha intervallträning med kort vila då och då. Jogga och lunka lugnt under kanske 45-60 minuter. Detta vill jag göra i skogen eftersom att det ger mig lite inre frid att vara i naturen och träna samtidigt som jag inte tycker om att springa när andra ser på. Och jag tycker att det är bekvämare för fötterna att jogga på stigar. Om jag kunde så skulle jag gärna vilja orientera av anledningen till att jag tycker att det är kul och gärna skulle vilja utveckla mig i det området. Att orientera gör att jag glömmer bort hur jobbigt det är och att jag måste anstränga mig, utan fokuserar mer på att köra så hårt och mycket jag kan. Jag har märkt att jag orkar springa och prestera mer när jag orienterar i skog.

Del 3. Avslut.

Under den sista delen av intervallen så ska jag börja lugna ner mig och jogga lite saktare och varva ner, som förberedning på ett avslut av träningen. När jag är klar så tänker jag under en kvarts tid stretcha de muskler och leder som jag använt i benen, magen och i ryggen. Eftersom att jag har känsliga fötter där det ofta förekommer mycket smärta efter träning så skulle jag gärna vilja kyla ner dem med kanske is eller kylklampar – jag tycker faktiskt om att göra det efter att jag tränar, så döm mig inte. Sen tänker jag vila och dricka mycket vatten och kanske bara ta en macka eller något litet en stund efteråt.

Jag var väldigt nöjd över min planering från första början, så det var väl bara små detaljer som jag lade till och ändrade nu. 

Blodomlopp - Tankekarta

Bedömning av Matteprov

Elev 1 (Carlos). 

Carlos har förstått.  Carlos visar god förståelse för begrepp i matematik. Han berättar noggrant, med tydliga instruktioner, och berättar varför man använder den strategi/metod som man gör. Han förklarar alltså kort sagt på ett tydligt och förståeligt sätt hur man beräknar talet för att komma fram till ett svar, och även varför man gör detta.

Carlos har förklarat. Jag tycker att Carlos har visat på ett tydligt och enkelt sätt hur man ska ta sig till väga för att lösa ett tal. Han använder inget ordförråd som är för komplicerat, utan anpassar sitt språk efter de som läser så att alla lätt kan förstå vad det är han försöker förklara. Det var även väldigt bra att han stoppade ut parenteser (samt förklarade varför han gjorde det) och förklarade ord. Till exempel när han visade vad svaret kallas på ett matematiskt språk. Sättet han förtydligat skriver och förklarar på underlättar.

Carlos har gett enkla och effektiva exempel. Att man skriver ett svårare tal som exempel gör det inte nödvändigtvis bättre eller mer utvecklat. Det handlar mer om att prioritera här. Man ska ta ett enkelt (men inte för enkelt) tal så att man inte behöver ge en alldeles för invecklad förklaring som kan vara svår att förstå. Att ta ett relativt lätt tal som exempel är troligtvis ett smartare val. Och det tycker jag att Carlos tog. Jag tycker speciellt om att han ritade en tallinje i uppgift nummer 4. 

Carlos har använt sig av ett korrekt matematiskt språk. I nästan alla sammanhang och chanser han fått har han använt ett matematiskt begrepp - och även ofta har han förklarat vad begreppet betyder. Lite förvirrande har det kunnat vara ibland (och han hade kunnat förenkla vissa bitar lite i sättet han skriver för att göra det lättare att greppa), men annars var det väldigt bra skrivet och visat av honom.  

Elev 2 (Charles).

Charles är nog lite ute och cyklar. Det ser inte riktigt ut som att Charles fattar vad det är han gör. Han är förvirrad och förklarar inget av det han skrivit på ett lätt sätt. Jag såg inte heller riktigt anledningen till att placera ett x som produkt i stället för att bara lösa talet och visa hur han gjort. Han kan inte bara skriva "och så gör man såhär 2•2•2•2=x". Hur ska den som läser och försöka lära sig då kunna riktigt veta och förstå hur den ska bära sig åt när den räknar, och om den ens kommit fram till rätt svar i slutet? Sättet han förklarar är bara varken bra eller alls utvecklat. Och framförallt på multiplikation med decimaltal - där har han bara skrivit "lägger till en nolla före" vilket inte alls stämmer! Visserligen stämmer det i hans fall med det exemplet han har, men den regeln/strategin kommer inte att fungera i alla sammanhang. Och han berättar inte ens varför han "stoppar en nolla före".

Charles har inte förklarat överhuvudtaget. Inte på ett enda tal eller uppgift har jag sett honom förklara. Om man inte vetat hur man räknar själv före man läste det här så hade man inte haft en aning om varför man räknar på det sätt man gör (och i vissa fall hade man inte ens vetat hur man räknar alls). Charles har verkligen slarvat här och hade kunnat göra ett betydligt bättre jobb med att visa att han kan förklara hur han kommer fram till sina svar.

Charles har valt någorlunda "okej" exempel. Jag tycker inte att Charles har valt speciellt svåra tal som exempel, men de är inte heller onödigt enkla. De är simpla och lätta att förklara, så man kan ju snacka om hur synd det var att han inte gjorde det nu då.

Jag vill inte påstå att Charles varit speciellt brydd om det matematiska språket. Det finns knappt några begrepp med och han har ibland bara skrivit tal med ord istället för tecken och siffror. Det fanns flera ställen där han kunnat lägga in ett matematiskt ord eller begrepp, men det gjorde han inte. Och när han skrev "24" så såg det snarare ut som att siffran var nedsänkt än upphöjd.   

Laboration Ringklocka.

Okej, jag kom just ihåg att jag inte publicerat det här än! Och, förlåt Maria, men jag kommer knappt ihåg nå mycket av hur det såg ut eller hur vi gjorde riktigt. Jag ska försöka beskriva så gott jag kommer ihåg från minnet... 

Allt börjar med att elektronerna strömmar från minuspolen när kretsen är sluten (i en likström). När strömmen når armen via en ledare, i vårt fall: en spik, så blir den magnetisk och drar sig till klockans metall kraftigt. Ju större strömstyrka, desto kraftigare magnetfält.

När armen åker ner så bryts kontakten med spiken (öppen krets) och gör att magnetismen försvinner - så då far den upp igen. När den gör detta så blir kretsen återigen sluten, och det hela upprepar sig själv ända till alla minuspoler har tagit sig till andra sidan.

Från Sol Till Elvisp Av Grupp H.E.T

För att se le Hanna, Evelina, och Theodors video: Part 1 - Evelina Berättar om Vattnets Kretslopp i ett Vattenkraftverk, KLICKA LE HÄR!

För att fortsätta vidare till nästa del: Part 2 - Theodor och hans generator, KLICKA LE HÄR!

För att gå vidare till nästa och bästa del: Part 3 - Hannas fantastiska förklaring till elmotorers funktion, KLICKA LE HÄR!

För nästa: Part 4 - Hanna förklarar en transformator, KLICKA LE HÄR!

För nästa: Part 5 - Theo avslutar med lite prat om miljön, KLICKA LE HÄR!

Passé composé = DÅTID.

Svenska.

Jag har lagat en måltid.

Har du sett en skräckfilm?

Signe har färgat håret.

Vi har varit hos Emma.

Har ni fått godis?

De har klätt ut sig.

Franska. 

J'ai fait un repas. 

Tu as regardé un film d'épouvanté? 

Signe a coloré ses cheveux. 

Nous avons été chez Emma. 

Vous avez eu des bonbons? 

Elles ont porté les costumes.