Utvärdering Laboration

Livsmedel	Stärkelse	Protein	Glukos
Potatis	Ja.	Nej.	Ja.
Fisk	Nej.	Ja.	Nej.
Majs	Ja.	Nej.	Ja.
Hårdbröd	Ja.	Nej.	Nej.

"Jag tror att det kommer finnas stärkelse i potatisen, eftersom att stärkelse är den vanligaste kolhydraten och ofta går att hitta här. I den stekta fisken kommer det säkert finnas protein, och kanske även stärkelse beroende på hur den är lagad eller vilken del av fisken man tar av. I örtsåsen och i morötterna på salladsbordet tror jag att det kommer finnas glukos." 

Så stod det i min hypotes. Precis som förväntat så fanns det stärkelse i potatis - och väldigt mycket av det, dessutom. Det här med fisken tror jag också stämnde ganska bra, för även om jag inte fick stärkelse i min fisk så märkte jag att många andra som labbade fick det. De hade tagit en annan bit av fisken - det där geggiga på den - medan jag bara tagit ren fisk utan något annat. 

Den första gången vi labbade undersökte jag potatis och fisk, och tänkte därför ta örtsåsen och morötter nästa gång. Men tyvärr så fanns det ju inget tillgängligt andra gången vi labbade, så jag fick byta ut det mot bröd och majs. En annan ändring jag gjorde var ordningen på hur och vad jag skulle undersöka. Egentligen hade jag tänkt ta ett näringsämne i taget - alltså först kolla stärkelse i alla livsmedel, sen göra biuretprovet, och sedan Trommers prov. Så blev det ju inte, eftersom att vi inte skulle ha så mycket tid att göra allt på samma dag, så det var smartare att i stället ta ett livsmedel i taget. 

Om jag hade fått göra om undersökningen så hade jag sett till att mosa ihop livsmedlen med vatten lite noggrannare. Jag hade velat ha lite mer av en vätska än vad det blev, för det kändes som att det blev en massa klumpar som kude påverkat undersökningen. 

Glukos är en sorts kolhydrat som finns i väldigt många livsmedel, så det är inte så konstigt att det fanns i potatis. Glukos är en byggsten i sammansättningen av stärkelse och cellulosa, och stärkelse är den vanligaste kolhydraten som vanligt förekommer i potatis. 

Reflektion Över Mat, Sömn och Rörelse

Ens egna personliga hälsa påverkas ständigt av hur vi rör på oss, hur vi äter och hur vi sover. En ungdom runt min ålder borde sova 9-10 timmar för att kunna vara på topp under dagen, och det brukar jag vanligtvis inte göra. Under tiden vi skrev dagbok så sov jag ovanligt mycket, troligtvis för att jag för någon månad sedan fick ett badkort och har börjat simträna igen (jag slutade i BBK-Sim för ungefär fyra år sedan). En person som tränar brukar bli trött lättare på kvällen och även få bättre sömn. Att sova är väldigt viktigt för att kroppen ska återhämtas och hjärnan vila och på så sätt fyllas med ny energi inför nästa dag. Om man inte sover tillräckligt mycket så är det lätt att man blir på dåligt humör och presterar sämre i skolan.

Ens humör påverkas även av maten man äter. En person som slarvar och är hungrig blir lättare tjurig och otålig. Samtidigt blir någon som äter snabba kolhydrater pigg på en gång, men lika snabbt trött. Jag slarvade väldigt mycket med maten, det vet jag. Jag hade inte så mycket tid, jag glömde bort, och det var inte alltid som jag åt regelbundet eller ens en riktig måltid. Det gjorde att jag blev väldigt trött och hamnade i många bråk med min familj. Om jag sedan tränar så är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med mat för att enzymer i kroppen ska kunna bryta ned de energigivande ämnena och omvandla det till energi. Annars orkar kroppen inte anstränga sig. Min familj brukar inte ha mattider på grund av mammas stressiga jobbschema som gjort att vi alltid antingen ätit själva eller väntat till hon kommit hem, men vi har börjat försöka för att få en hälsosammare livsstil.

En person som tränar sover bättre och är gladare. Att träna förbättrar ens humör och välbefinnande, ökar muskelstyrkan, gör att man känner sig piggare, motverkar stress, förbättrar ämnesomsättningen vilket lättare gör att du kan bli av med onödigt kroppsfett, samt förbättrar konditionen. En person som tränar mycket under barndomen kommer må bättre när den är äldre, och om man inte orkar eller har råd med att gå i en sport/gymma/jogga etc, så kan man alltid ta en timmes promenad varje dag för att må bra.

Jag tror att jag fått lägre puls under den tid jag tränat också. En person som brukar träna har lägre vilopuls, och efter att de tränat så brukar pulsen återgå till vilopuls snabbare än för en person som inte är van vid att anstränga sig. Sedan varierar det ju också mycket för person till person.
Första veckan tränade jag väldigt mycket på badhuset och gick ut med hundarna på långa promenader. Andra veckan blev det en stor minskning, eftersom att jag fick mens. För mig brukar den vara i fem till sex dagar, och jag mår som absolut sämst under dessa perioder. Däremot åt jag mer under denna period, men det var mest frukt, mackor och yoghurt som min kropp ville ha då. Egentligen borde man äta livsmedel som kan ge en ett extra tillskott at järn, eftersom man under menstruationen ofta får en brist på det (kroppen kan inte producera järn själv). Järnbrist leder till sämre syresättning av kroppen eftersom att tillräckligt med röda blodkroppar inte bildas. Att träna brukar också göra att mensvärken försvinner, men jag ville bara verkligen inte röra på mig och det måste folk respektera för det är MIN KROPP ok.

Valpproblemet

En lärare tog med valpar till sin klass. Det fanns 20 elever mer än det finns valpar, och tio gånger fler loppor på dem än elever. Om man adderade allas, inklusive lärarens, ben så blev summan 1440.

Hur många elever fanns det?

Antal elever: x.
Antal valpar: x-20.
Antal loppor: 10x.
Antal lärare: 1.
Antal ben: 2x + 4(x-20) + 6(10x) + 1*2 = 1440.

2x + 4x - 80 + 60x + 2 = 1440.

66x - 78 = 1440.

66x - 78 + 78 = 1440 + 78.
1440 + 78 = 1518.

66x = 1518.

66x/66 = 1518/66.

1518/66 = 23.

SVAR: Det finns 23 elever i klassen.