Redovisningar - Kroppen

För att se le padlet om kroppen, KLICKA LE HÄR!

För att se bildspelet om mitt blodomlopp, KLICKA LE HÄR!

Reagens på Protein-Biuret-Provet

Frågeställning.
Hur ska man bära sig åt för att undersöka om det är protein i en lösning? Vad händer om man blandar natiumhydroxid och kopparsulfat med protein?

Material.
Provrör.
(H2O) Vatten.
(CuSO4) Kopparsulfat.
(NaOH) Natriumhydroxid.
(Protein) Äggvita. 

Metod.
Läs igenom beskrivningen innan du börjar. Ha på dig skyddsglasögon och ha gott om plats.
1. Förbered dig genom att ta fram allt material och utrustning som du behöver. Samla upp lite av äggvitan i ett provrör.
2. Tillsätt några droppar (cirka 4-5) natriumhydroxid försiktigt. Tänk på att det är frätande, så använd alltid skyddsglasögon.
3. Droppa i en enda droppe kopparsulfat för att få igång en reaktion. Sätt tummen för öppningen på provröret och skaka.
4. När du blandad färdigt så ska den basiska lösningen vara en lila färg.

Om man inte hade haft i proteinet så hade det slutgiltiga resultatet haft en blå färg (från kopparsulfatet). 

Experiment PULSMÄTNING (wow)

Hur lång tid tar det att få tillbaka vilopuls efter 1 minuts ansträngning?

Undersökning ska innehålla:
• Frågeställning
• Hypotes
• Material
• Metod
• Resultat
• Slutsats

Frågeställning.
Nu ska vi ta reda på hur lång tid det kommer att ta för din puls att återgå till vilopuls efter att du ansträngt dig fysiskt i en hel minut.

Hypotes:
Jag tror att det kommer att ta mellan fyra till åtta minuter, men det beror helt på hur vältränad man är. En person som tränar ofta kommer att ha en puls som efter träning går ner snabbare än en otränad persons.

Material.
Innan undersökning ska du ha tagit fram:
En pulsmätare.
En tidtagare.

Metod
Läs igenom instruktionerna innan du börjar.

Först av allt så ska du börja med att vara helt utvilad och efter tio minuter av vila ta din puls för att kunna se vad du har (när du inte är upphetsad eller ansträngd, utan bara vanlig). Du ska också vara förberedd på att kunna ta din puls direkt efter en minuts ansträngning har gått, så ta fram pulsmätaren. Om du inte har en pulsmätare så kan du istället räkna pulsslagen med pek- och mittfingret. För att kunna göra det så vore det bra om du hade en tidtagare.

Nu börjar du jogga, hoppa eller röra på dig på ett annat sätt som är fysiskt ansträngande. Detta ska du göra under en hel minut.

När tiden gått så mäter du din puls en gång varannan minut tills den återgått till samma resultat som du hade före du började anstränga dig – alltså din vilopuls. Glöm inte att ta tiden och se hur lång tid det tar. Om du har en tidtagare och så kan du själv räkna slagen i femton minuter och sedan multiplicera antalet med fyra (för att se hur många slag det är per minut). Anteckna hur du bär dig åt och resultaten noggrant på en gång så att du inte glömmer bort.

Resultat.
Att lätt kunna kolla sin puls var lite kivigt och visade olika, men till sist så kom vi fram till att min puls var 72 slag/minut. Jag sprang upp- och nerför trappan i en minut och räknade pulsslagen i femton sekunder direkt efter. Svaret blev 43 slag på femton sekunder, och om man multiplicerar det med fyra så får man 172. 

Efter att två minuters tid gått så mätte vi igen. Hjärtat slog då cirka 108 slag per minut. Efter ytterligare två minuter så visade det exakt samma sak. Det tog sex minuter för den att gå ner till 84 slag, och åtta minuter för att ta sig till 80. Totalt tog det tio minuter för min puls att återgå till exakt 72 slag per minut. Detta är ju ganska lång tid, och kan bero på att vi väntade tills pulsslagen var exakt samma antal som den hade för första gången. Man kan ju alltid få olika många pulsslag när man kollar sin vilopuls, och 80 slag hade likaväl kunnat vara min.

Slutsats.
Man kan säga att slutsatsen var att det tog cirka 8-10 minuter för min puls att gå tillbaka till vilopuls. 8 minuter för att få en vilopuls, 10 för att få samma puls som den vilopuls vi mätte första gången. 

KROPPEN

För att se min padlet om kroppen, KLICKA LE HÄR!

Le Luxembourg - Källor

Sources.

Des livrés:

Upptäck Europa med Bil (av Motormännen).

Europé on a Shoestring (av Lonely Planet).

Världens Länder (av Nationalencyklopedin).

Europé By Rail (av Thomas Cook).

Länder i Fickformat – Belgien & Luxemburg (av Utrikespolitiska Institutet).

Countries and their Cultures Volume 3 (av Melvin Ember och Carol R. Ember). 

Reagens På Stärkelse

Behold, William & Emil
visar hur en stärkelselösning reagerar när den får i
sig en droppe jodlösning.

Jod: I.

En stärkelselösning tar sig an en brun (möjligtvis blå, lila eller svart) färg när den blandas med en jodlösning.

Konditionspass

Planering av konditionspass. Hanna L 8D.

Del 1. Uppvärmning.

För att få igång kroppens alla muskler och mjuka lederna så startar jag med en taktfull och energikrävande dans i kanske 20 minuter som till exempel Follow the Leader eller kanske Cha-cha Slide. Eftersom att jag tycker om att röra min kropp efter musik så kan det också göra mig mer motiverad för att utföra uppvärmningen och där kan jag även få in lite stretching och töjande rörelse för att förbereda kroppen.

Uppvärmningen ska hur som helst bestå utav en uppgift som kan få mig lätt andfådd, men inte heller så pass hård och utmattande att jag, som inte tränar regelbundet, inte kan utföra den. En annan idé som jag övervägde var att jogga lite lätt eller köra ”Idioten” för att få igång kroppen. Även fast det är en av de bästa uppvärmningarna för just ett konditionspass så bestämde jag däremot att utesluta det, då jag vet att jag inte skulle vara särskilt taggad att både jogga som uppvärmning och som aktivitet. Det skulle tråka ut mig samt göra mig omotiverad. 

Del 2. Aktivitet.

Min kondition är inte väldigt bra, eller i alla fall inte tillräckligt bra för att jag ska vara nöjd med den, och därför vill jag ha intervallträning med kort vila då och då. Jogga och lunka lugnt under kanske 45-60 minuter. Detta vill jag göra i skogen eftersom att det ger mig lite inre frid att vara i naturen och träna samtidigt som jag inte tycker om att springa när andra ser på. Och jag tycker att det är bekvämare för fötterna att jogga på stigar. Om jag kunde så skulle jag gärna vilja orientera av anledningen till att jag tycker att det är kul och gärna skulle vilja utveckla mig i det området. Att orientera gör att jag glömmer bort hur jobbigt det är och att jag måste anstränga mig, utan fokuserar mer på att köra så hårt och mycket jag kan. Jag har märkt att jag orkar springa och prestera mer när jag orienterar i skog.

Del 3. Avslut.

Under den sista delen av intervallen så ska jag börja lugna ner mig och jogga lite saktare och varva ner, som förberedning på ett avslut av träningen. När jag är klar så tänker jag under en kvarts tid stretcha de muskler och leder som jag använt i benen, magen och i ryggen. Eftersom att jag har känsliga fötter där det ofta förekommer mycket smärta efter träning så skulle jag gärna vilja kyla ner dem med kanske is eller kylklampar – jag tycker faktiskt om att göra det efter att jag tränar, så döm mig inte. Sen tänker jag vila och dricka mycket vatten och kanske bara ta en macka eller något litet en stund efteråt.

Jag var väldigt nöjd över min planering från första början, så det var väl bara små detaljer som jag lade till och ändrade nu. 

Blodomlopp - Tankekarta

Bedömning av Matteprov

Elev 1 (Carlos). 

Carlos har förstått.  Carlos visar god förståelse för begrepp i matematik. Han berättar noggrant, med tydliga instruktioner, och berättar varför man använder den strategi/metod som man gör. Han förklarar alltså kort sagt på ett tydligt och förståeligt sätt hur man beräknar talet för att komma fram till ett svar, och även varför man gör detta.

Carlos har förklarat. Jag tycker att Carlos har visat på ett tydligt och enkelt sätt hur man ska ta sig till väga för att lösa ett tal. Han använder inget ordförråd som är för komplicerat, utan anpassar sitt språk efter de som läser så att alla lätt kan förstå vad det är han försöker förklara. Det var även väldigt bra att han stoppade ut parenteser (samt förklarade varför han gjorde det) och förklarade ord. Till exempel när han visade vad svaret kallas på ett matematiskt språk. Sättet han förtydligat skriver och förklarar på underlättar.

Carlos har gett enkla och effektiva exempel. Att man skriver ett svårare tal som exempel gör det inte nödvändigtvis bättre eller mer utvecklat. Det handlar mer om att prioritera här. Man ska ta ett enkelt (men inte för enkelt) tal så att man inte behöver ge en alldeles för invecklad förklaring som kan vara svår att förstå. Att ta ett relativt lätt tal som exempel är troligtvis ett smartare val. Och det tycker jag att Carlos tog. Jag tycker speciellt om att han ritade en tallinje i uppgift nummer 4. 

Carlos har använt sig av ett korrekt matematiskt språk. I nästan alla sammanhang och chanser han fått har han använt ett matematiskt begrepp - och även ofta har han förklarat vad begreppet betyder. Lite förvirrande har det kunnat vara ibland (och han hade kunnat förenkla vissa bitar lite i sättet han skriver för att göra det lättare att greppa), men annars var det väldigt bra skrivet och visat av honom.  

Elev 2 (Charles).

Charles är nog lite ute och cyklar. Det ser inte riktigt ut som att Charles fattar vad det är han gör. Han är förvirrad och förklarar inget av det han skrivit på ett lätt sätt. Jag såg inte heller riktigt anledningen till att placera ett x som produkt i stället för att bara lösa talet och visa hur han gjort. Han kan inte bara skriva "och så gör man såhär 2•2•2•2=x". Hur ska den som läser och försöka lära sig då kunna riktigt veta och förstå hur den ska bära sig åt när den räknar, och om den ens kommit fram till rätt svar i slutet? Sättet han förklarar är bara varken bra eller alls utvecklat. Och framförallt på multiplikation med decimaltal - där har han bara skrivit "lägger till en nolla före" vilket inte alls stämmer! Visserligen stämmer det i hans fall med det exemplet han har, men den regeln/strategin kommer inte att fungera i alla sammanhang. Och han berättar inte ens varför han "stoppar en nolla före".

Charles har inte förklarat överhuvudtaget. Inte på ett enda tal eller uppgift har jag sett honom förklara. Om man inte vetat hur man räknar själv före man läste det här så hade man inte haft en aning om varför man räknar på det sätt man gör (och i vissa fall hade man inte ens vetat hur man räknar alls). Charles har verkligen slarvat här och hade kunnat göra ett betydligt bättre jobb med att visa att han kan förklara hur han kommer fram till sina svar.

Charles har valt någorlunda "okej" exempel. Jag tycker inte att Charles har valt speciellt svåra tal som exempel, men de är inte heller onödigt enkla. De är simpla och lätta att förklara, så man kan ju snacka om hur synd det var att han inte gjorde det nu då.

Jag vill inte påstå att Charles varit speciellt brydd om det matematiska språket. Det finns knappt några begrepp med och han har ibland bara skrivit tal med ord istället för tecken och siffror. Det fanns flera ställen där han kunnat lägga in ett matematiskt ord eller begrepp, men det gjorde han inte. Och när han skrev "24" så såg det snarare ut som att siffran var nedsänkt än upphöjd.   

Laboration Ringklocka.

Okej, jag kom just ihåg att jag inte publicerat det här än! Och, förlåt Maria, men jag kommer knappt ihåg nå mycket av hur det såg ut eller hur vi gjorde riktigt. Jag ska försöka beskriva så gott jag kommer ihåg från minnet... 

Allt börjar med att elektronerna strömmar från minuspolen när kretsen är sluten (i en likström). När strömmen når armen via en ledare, i vårt fall: en spik, så blir den magnetisk och drar sig till klockans metall kraftigt. Ju större strömstyrka, desto kraftigare magnetfält.

När armen åker ner så bryts kontakten med spiken (öppen krets) och gör att magnetismen försvinner - så då far den upp igen. När den gör detta så blir kretsen återigen sluten, och det hela upprepar sig själv ända till alla minuspoler har tagit sig till andra sidan.

Från Sol Till Elvisp Av Grupp H.E.T

För att se le Hanna, Evelina, och Theodors video: Part 1 - Evelina Berättar om Vattnets Kretslopp i ett Vattenkraftverk, KLICKA LE HÄR!

För att fortsätta vidare till nästa del: Part 2 - Theodor och hans generator, KLICKA LE HÄR!

För att gå vidare till nästa och bästa del: Part 3 - Hannas fantastiska förklaring till elmotorers funktion, KLICKA LE HÄR!

För nästa: Part 4 - Hanna förklarar en transformator, KLICKA LE HÄR!

För nästa: Part 5 - Theo avslutar med lite prat om miljön, KLICKA LE HÄR!

Passé composé = DÅTID.

Svenska.

Jag har lagat en måltid.

Har du sett en skräckfilm?

Signe har färgat håret.

Vi har varit hos Emma.

Har ni fått godis?

De har klätt ut sig.

Franska. 

J'ai fait un repas. 

Tu as regardé un film d'épouvanté? 

Signe a coloré ses cheveux. 

Nous avons été chez Emma. 

Vous avez eu des bonbons? 

Elles ont porté les costumes. 

Undersökning av decimaltal.

A. Vad händer om man multiplicerar ett tal med 0.5?

6 x 0.5 = 3.
47 x 0.5 = 23.5
30 x 0.5 = 15.
29 x 0.5 = 14.5.
80 x 0.5 = 40.

Slutsats: När man multiplicerar ett tal med 0.5 så blir produkten hälften så sort som det originella talet.

B. Vad händer om man multiplicerar ett tal med 0.1?

6 x 0.1 = 0.6.
47 x 0.1 = 4.7.
30 x 0.1 = 3.
29 x 0.1 = 2.9.
80 x 0.1 = 8.

Slutsats: När man multiplicerar ett tal med 0.1 så blir produkten tio gånger mindre än det originella talet, eftersom att 0.1 = 10% (eller en tiondel). Precis som om man skulle dividera det med 10.

C. Vad händer om man multiplicerar två decimaltal med varandra?

0.2 x 0.7 = 0.14.
0.6 x 0.03 = 0.018.
0.5 x 0.5 = 0.25.
0.3 x 0.03 = 0.009.
0.9 x 0.1 = 0.09.

Slutsats: Det är alltid lika många decimaler i produkten som det är i faktorerna, och om man multiplicerar två tal som båda är mindre än 1 så kan det aldrig bli större än 1 heller.

D. Vad händer om man dividerar med 0.5?

6 / 0.5 = 12.
47 / 0.5 = 94.
30 / 0.5 = 60.
29 / 0.5 = 58.
80 / 0.5 = 160.

Slutsats: Kvoten blir dubbelt så stor som täljaren som divideras med 0.5. Detta är eftersom att 0.5 är hälften av 1, och ryms därför dubbelt så många gånger i täljaren som 1 gör.

Vad händer när man dividerar med 1?

6 / 0.1 = 60.
47 / 0.1 = 470.
30 / 0.1 = 300.
29 / 0.1 = 290.
80 / 0.1 = 800.

Slutsats: När man dividerar ett tal med 0.1 så blir kvoten tio gånger större än täljaren. Detta beror på att 0.1 är en tiondel av 1, och ryms därför 10 gånger mer i täljaren än vad 1 gör.

E. Sammanfattade slutsatser. 

Att göra räkningar med decimaltal som är mindre än 1 ger motsatta värden gentemot tal som är större än 1.
Som tillexempel att multiplicera ger vanligtvis en större produkt, men gör motsatsen vid användning av ett decimaltal under 1 som ena faktorn.
Och att dividera brukar normalt sett ge en mindre kvot, men inte när nämnaren är ett decimaltal under 1. Då blir kvoten större är själva täljaren. Den kan bli upp till 100, 1000 - eller hur mycket som helst - gånger större beroende på hur många decimaler som är med. Ju fler decimaler som man dividerar med, ju större kvot.

Dikten om Signes far, Dan

Signe sägs vara vår tids nästa stora poet, och detta är nu hennes hittills mest storslagna mästerverk. Texten får verkligen igenom hennes vackra, rena känslor om hennes fader och morbror. Man kan verkligen känna känslorna när hon beskriver det unika liv hon upplevt med de två män som under hela sitt liv stått henne nära som fadersfigur och förebild. 

Men, ack, alla dessa obesvarade frågor! Vem är egentligen Dan och Jan, och kommer någonsin Signes känslor att reflekteras tillbaka? Är denna text en sorgsen berättelse om hur Signes fader och morbror alltid lämnar henne i ett tomrum för att vara på lan? Vart är deras färd på banan påväg, egentligen?

Det vackra med denna berömda dikt är hur alla tolkar den olika. Är den lycklig, sorglig eller förunderlig? 

Så nu då frågar jag dig: 

Hur tolkar du den?

En Hållbar Konsumtion - Hemmauppgift

Hållbar Konsumtion

Vad kan jag göra för att bidra till en hållbar utveckling?

Det bästa man kan göra när det gäller konsumtion är att alltid försöka köpa lokalt producerade produkter. De både smakar bättre, är bättre för hälsan, och bidrar inte lika mycket till växthuseffekten.

Ett annat bra tips är att ta med dig din egen kasse när du handlar. Är den gjort utav tyg så vore det ännu bättre.

Du kan även köpa varor vars förpackning är återvinningsbar eller redan gjort utav ett återvunnet material.
För att minska på utsläppen av koldioxid så är det även bra att välja ett annat val av transportmedel när du ska handla. Det bästa vore att gå eller cykla, men om inte det går så kan du ta en buss (helst de gula). Det är bättre för naturen om 10 personer åker till affären i samma buss än att 10 personer åker till affären i varsin bil.

Norrmejerier mjölk.

Tillverkning: Norrmejeriers mjölk produceras bland annat i Umeå på gränsen till Vindeln och förpackas i Luleå. Därefter köper vi den i vår lokala mataffär.  

Frakt och transport: Vi har ringt till Norrmejerier där vi frågade om energikrävande transport och gårdar. Intransporterna är 10 bilar per dag. Mjölken produceras endast i Norrländska bondgårdar och när den skall transporteras till Luleå så kräver lastbilarna 3,9 liter bensin per mil.
Efter detta så konsumeras den av vanliga familjer och konsumenter som tar hem sina varor via bil, buss, cykel eller gång. Vårt val varierar, men det är oftast bil. 

Att hitta en ersättningsprodukt till Norrmejeriers mjölk vore svårt eftersom att detta är mjölken som produceras närmast. Mjölken är även ekologisk och jag fick svar av kundservice på norrmejerier att korna lever i goda förhållanden. Ett bättre alternativ hade varit om mjölken inte bara förpackades i Luleå, utan tillverkades där också. Tragiskt nog så är inte jag i en position där jag kan fixa något sådant.
Man skulle även kunna försöka hålla sig till människans urval av dryck - vatten. Detta är så klart om man vill köra extremt, för norrmejerier är inte så skadligt för naturen.

Gevalia mellanrost.

Tillverkning: Vi ringde till Gevalia och frågade om producering samt frakt. De berättade att kaffebönorna har odlats i Colombia, Kenya och Brasilien. Jag har blivit informerad om att arbetsförhållandena där ska vara väldigt bra och pålitliga, men de var fortfarande väldigt otydliga på detta.

Frakt och transport: De fraktas till städer som bland annat Hamburg i Tyskland med fartyg och senare i mindre fartyg till Gävle i Sverige. Där rostas de samt förpackas. Till olika städer och affärer i Sverige transporteras de sedan med hjälp av lastbilar.

Sverige kan inte odla sina egna kaffebönor uppe i sin tempererade klimatzon, utan de odlas i plantageodlingar på de tropiska och subtropiska klimatzonerna, så en ersättningsvara skulle inte kunna komma från Sverige.

Ett bättre alternativ skulle då vara att få tag på kaffebönor som fraktas på ett bättre/mer miljövänligt sätt, till exempel via järnvägen då det är det mest miljövänliga. Dessvärre är det varken speciellt pålitligt eller effektivt och jag har inte lyckats hitta några sådana kaffebönor. Jag lyckades däremot hitta ett företag som verkar vara mer miljövänligt och pålitligt.  

Företaget heter Arvid Nordqvist vars kaffebönor odlas i La  Cumplida. Där görs även kaffet som transporteras via flyg till grossister. Sedan skickas det vidare genom lastbilar till livsmedelsbutikerna. Jag tycker att det är ett bättre val eftersom att det tydligt står om böndernas bra arbetsförhållandena på deras sida. Detta val skulle också resultera i mindre utsläpp av koldioxid eftersom att transporterna är mindre. Jag har även läst på deras sida att de medverkar till investeringar i skolor, sjukvård, boende, samt bättre arbetsmiljö för de anställda. 

Det bästa lternativet är ju att inte dricka kaffe alls, för en hållbar utveckling

Pärsons tunna skivor.

Tillverkning: Pärsons tunna skivors ursprungsland brukar antingen vara i Sverige eller något annat land. Den som min familj köper, Pärsons rökta gourmet, är producerad i Sverige. Jag ringde till företaget och frågade vart skinkan som säljs i Luleå kommer ifrån, eller vart gårdarna i Sverige finns, men tanten som svarade sa att de görs överallt i Sverige och att det krävs avancerade tekniker för att ta reda på detaljer om exakta destinationer och frakt.

Frakt och transport: Från vad jag fick för svar kan man lätt anta att den görs lite överallt i Sverige och sedan körs ut med lastbilar till mataffärer. 

Pärsons är väldigt otydliga och undviker frågor, så jag tycker inte att de är speciellt pålitliga. Ett bättre alternativ hade varit om jag försökt hitta ett företag vara vars gris slaktats närmare mig, eftersom att transportering av Pärsons tunna skivor är sagd ska fara över hela Sverige. Detta betyder ju att mycket koldioxid släpps ut och bidrar till den globala uppvärmningen. Annars kan man ju bara ta och slakta grisen själv because det är ju superlätt. 

Skinkan från Pettersons chark ska ha sina gårdar i Norrbotten, Göteborg och Stockholm, men kvinnan som svarade i telefonen kunde inte säga specifikt eftersom att hon själv inte visste så exakt. När transporten sker via lastbil så brukar de samköra med bland annat Norrmejerier.

Jag ringde även till Bröderna Nilsson, och de berättade att deras skinka tillverkades nere i Stockholm i Hisings Backa. Företaget som transporterar den upp hit med lastbil kallas för Bring. Bring ska ringa upp mig i morgon för att berätta mer om deras frakt.

Caj P originell grillolja.

Tillverkning: Jag har ringt företaget och därmed fått alla de svar som de hade kunskapen att ge mig. De berättade att grilloljan produceras i Skåne Sjöbo

Frakt och transport: Efter att den tillverkats nere i Skåne så skickas senare tusentals flaskor vidare via lastbil till Norrköping. Därefter far den till Coop Forums stora lager i Stockholm och senare vidare till Coop Forum i Luleås lager där den sist men inte minst konsumeras av vanliga familjer och människor via bil, buss, cykel eller gång (själv väljer vi oftast bil). Han lade till att de försöker göra detta på ett så miljövänligt vis som möjligt.

Ett tips för att kunna ersätta denna vara vore att göra sin egen. Färdig grillolja brukar ofta innehålla miljöovänlig palmolja, men man kan göra sin egen med hjälp av en miljömärkt matolja.

Gunry flytande handtvål.

Tillverkning: Jag har ringt till företaget och frågat om producering och frakt, och hon kunde ge svar på att doften/tvålen jag hade var tillverkad i Tyskland. Deras flytande handtvålar i allmänhet tillverkas inom Europa och körs runt med lastbil (de fyller lastbilarna så gott det går för att påverka miljön så lite som möjligt). Arbetsförhållandena följer EUs regler och ska vara mycket bra, enligt GUNRY.

Frakt och transport: Kvinnan berättade att den transporterades med lastbil till Sverige och därefter vidare till din utvalda affär.

Det vore betydligt bättre om man kunde hitta en miljövänlig, ekologisk och märkt handtvål som producerats med miljövänliga ingredienser lokalt. En del av Gunrys flytande handtvålar var gjorda i Sverige, så om jag verkligen vill ha GUNRYs så hade det ju i alla fall varit ett bättre val än att ta den än just den här som är gjord i Tyskland.  

Skogaholm lantbröd med morot (bakat med surdeg).

Tillverkning: Efter att både ha ringt till Skogaholm och skickat meddelanden så har jag fått a,,a de alla de svar som de kunde ge mig. De berättade att brödet som konsumeras i Luleå har bakats i Umeå.

Frakt och transport: Efter att de bakats så packas de sedan med en massa andra bröd som Fazer Bageri bakat och går sedan till en depå i Luleå. Säljare hämtar det därifrån och säljer det i sina butiker som körs hem via bil/buss eller annat transportmedel. Bilarna kör ecodrive för att minska bränsleförbrukningen. Lastbilarna har optimerats genom att ha så många bränslesnåla bilar som möjligt (de har bytt till B-bilar i stället för C-bilar).

Ett sätt att kunna ersätta denna vara (även fast jag tycker att en är bra och hyfsat pålitlig) vore att köpa bröd i ett lokalt bageri där bröden bakats nyligen och på plats. Annars så skulle man även kunna baka sitt eget bröd, men det skulle då kräva att man fick tag på mjöl som är lokalt och pålitligt.