Uppgift 20
Uppgift 21
Uppgift 21
Frågeställning: Hur hittar jag jämvikt? Vad är regeln för jämvikt?
Material: 20-, 50, och 100g vikter, hävstång, stativ, och en
klämma.
Hypotes: Kanske kommer en dubbelt så tung vikt kräva hälften
av avståndet – i förhållande till den andra vikten då.
Metod:
1. Fäst klämman i stativet och häng på hävstången. Se till
att det från början är jämvikt, alltså att hävstången är hängd på mitten.
2. Gör en tabell och fyll i medan du laborerar.
3. Pröva stoppa olika vikter på olika avstånd från mitten
för att se hur du kan få jämvikt. Försök hitta ett samband.
Vänster
|
Höger
|
||||
Vikt
(g)
|
Kraft
(N)
|
Avstånd
(cm)
|
Vikt
(g)
|
Kraft
(N)
|
Avstånd
(cm)
|
100
|
1
|
5
|
50
|
0.5
|
10
|
20
|
0.2
|
15
|
20 |
0.2
|
15
|
200
|
2
|
7
|
100
|
1
|
14
|
150
|
1.5
|
12
|
300
|
3
|
6
|
Resultat: Utan vikter lutade sig vår hävstång åt vänster (för att
klämman tydligen ska ha haft problem), och för att den skulle ha jämvikt var
vi tvungen att stoppa ett ensamt gem 4 cm ifrån mitten på höger sida. Vi började med att testa min teori, och det verkar som att den ska ha stämt ganska så bra.
Slutsats: Regeln för jämvikt är att vikten multiplicerad med avståndet ska, på båda sidor, vara lika mycket. Alltså innebär detta att om vikten är dubbelt så tung än den ändra så måste den hängas på ett avstånd hälften så stort som den andra.
För att kunna förbättra kvaliteten på vår laboration hade vi kunnat pröva lite mer olika kombinationer och prova sprida ut vikterna på olika ställen istället för att hänga alla (på ena sidan då) på samma avstånd. Dock hade detta kunnat vara lite svårt att kunna skriva ner i tabellen. Det hade även varit bra om vår hävstång och klämma båda varit exakta i sitt resultat och sin vägning.
Här är en bild på vår hävstång med ett gem 4 cm till höger:
Här är två bilder där vi hängt två 20gs vikter, båda på 15cms avstånd. Ena bilden med ett gem, andra utan:
Frågeställning: Vad händer om man drar en kompis (över golvet då) som är;
1. barfota?
2. med strumpor?
3. med gympaskor?
Vad är friktion, och vad kan påverka den?
Hypotes: Jag tror inte att det kommer gå bra att försöka dra någon som har gympaskor eller är barfota. Hur lätt det är påverkas genom vilka material det är som glider längst med varandra, och sådana som gummi har hög friktion - och dessutom så är fötter och skor grövre med både små och stora gropar och ojämnheter. Gympaskor är ju dessutom tillverkade för att ha så hög friktion som möjligt och kunna bromsa in en rörelse vid behov.
Det kommer vara som enklast att dra personen när den har på sig strumpor. Detta tror jag eftersom att strumpor är ett mjukt matierial som lätt kan glida på plana golv.
Självklart förstår jag också att friktion påverkas av massans storlek, men detta kommer inte bli ett problem då vi "laborerar" på en och samma person.
Metod och resultat: Vi började med att pröva dra en person med skor. Det gick självfallet inte något vidare, men vi lyckades i alla fall (i en hackig typ av rörelse) lyckas dra denne en liten bit.
Därefter tog hon av sig skorna, och vi provade dra i strumpor. Detta gick, som tänkt, väldigt enkelt.
Därefter avslutade vi genom att pröva dra en person utan varken skor eller strumpor. Detta var svårast av alla, och var näst intill omöjligt. Lite komiskt kanske det kan ha sett ut - när den enda som halkade omkring på golvet var jag.
Slutsats: Det var som enklast att dra en person när denne bara hade strumpor. Detta beror på att en strumpor är ett matierial som ger låg friktion och lätt glider på golvet (det är väl därför idrottslärare alltid säger åt barn att de, om inte har skor, ska gå barfota).
Friktionskraften var som störst barfota. Laborationen kan ha påverkats av att personen vi drog inte hade gympaskor, utan sneakers. Vilket som så beror friktionen på grövre ytor och ojämnheter. En yta som är slät och jämn har mindre friktionskraft - och detta är inte något som gäller i gympaskor och fötters fall (eller ett smutsigt golv). Precis som jag nämnde i min hypotes har de massa olika gropar och höjder- speciellt nyare gympaskor. Ju äldre gympaskor blir, desto mindre friktion - eftersom att gropar och ojämnheter slipas ner efter brukning och tid.
Fötter å andra sidan är alltid väldigt effektiva. De är typ bokstavligt talat Modernaturs gympaskor utgiven åt oss - även om de ibland inte är så supereffektiva. Som när de är blöta (kanske av svett), till exempel. Då glider de väldigt lätt och gör att man halkar och slår ihjäl sig. Samma sak när det kommer till is på marken. Och detta beror allt på vattnet. För det som bestämmer friktionens effektivitet är ju till stor del underlaget. Som jag sagt flera gånger; ju grövre, desto högre friktion. När vatten dock kommer in i bilden så fyller de ju upp eventuella hål och gör att en del höjder och ojämnheter försvinner under dess yta. Och då blir det en plan yta. Speciellt på vintern då, när detta vatten fryser på plats. Då måste man sanda för att försöka göra marken grov igen.
Fast en låg friktion kan ju självklart vara bra ibland. Vill man kunna utföra många vintersporter (såsom skidor, skridskor, curling, eller bara klassisk pulka) är det bra. Vill man kunna dra eller transportera saker enkelt är det också bra - vi kom ju på det runda och släta hjulet på detta sätt (rullfriktion som det kallas, som är väldigt effektivt). På tal om runda saker - bowling! Då är det bra med låg friktion. Liksom, banorna är jättesläta och typ insmorda på något sätt. Och kloten är jätte lena och fina. Åh, och om man vill åka rutschkana.
Hög friktion är bra vid sport, bilkörning, och kanske bara allmänt när man vill att saker ska stå still på sin plats.
För att förbättra öaboraltionen hade man kunnat ta reda på hur hög friktionskraften faktiskt var - vilket vi inte gjorde. Man hade också kunnat prova flera gånger med olika personer, och kanske ha en distans man skulle dra personen längst och se hur lång tid det tar. Det hade ju varit roligt att pröva att den som ska dra prövar vara barfota, ha strumpor, och ha skor.
1. barfota?
2. med strumpor?
3. med gympaskor?
Vad är friktion, och vad kan påverka den?
Hypotes: Jag tror inte att det kommer gå bra att försöka dra någon som har gympaskor eller är barfota. Hur lätt det är påverkas genom vilka material det är som glider längst med varandra, och sådana som gummi har hög friktion - och dessutom så är fötter och skor grövre med både små och stora gropar och ojämnheter. Gympaskor är ju dessutom tillverkade för att ha så hög friktion som möjligt och kunna bromsa in en rörelse vid behov.
Det kommer vara som enklast att dra personen när den har på sig strumpor. Detta tror jag eftersom att strumpor är ett mjukt matierial som lätt kan glida på plana golv.
Självklart förstår jag också att friktion påverkas av massans storlek, men detta kommer inte bli ett problem då vi "laborerar" på en och samma person.
Metod och resultat: Vi började med att pröva dra en person med skor. Det gick självfallet inte något vidare, men vi lyckades i alla fall (i en hackig typ av rörelse) lyckas dra denne en liten bit.
Därefter tog hon av sig skorna, och vi provade dra i strumpor. Detta gick, som tänkt, väldigt enkelt.
Därefter avslutade vi genom att pröva dra en person utan varken skor eller strumpor. Detta var svårast av alla, och var näst intill omöjligt. Lite komiskt kanske det kan ha sett ut - när den enda som halkade omkring på golvet var jag.
Slutsats: Det var som enklast att dra en person när denne bara hade strumpor. Detta beror på att en strumpor är ett matierial som ger låg friktion och lätt glider på golvet (det är väl därför idrottslärare alltid säger åt barn att de, om inte har skor, ska gå barfota).
Friktionskraften var som störst barfota. Laborationen kan ha påverkats av att personen vi drog inte hade gympaskor, utan sneakers. Vilket som så beror friktionen på grövre ytor och ojämnheter. En yta som är slät och jämn har mindre friktionskraft - och detta är inte något som gäller i gympaskor och fötters fall (eller ett smutsigt golv). Precis som jag nämnde i min hypotes har de massa olika gropar och höjder- speciellt nyare gympaskor. Ju äldre gympaskor blir, desto mindre friktion - eftersom att gropar och ojämnheter slipas ner efter brukning och tid.
Fötter å andra sidan är alltid väldigt effektiva. De är typ bokstavligt talat Modernaturs gympaskor utgiven åt oss - även om de ibland inte är så supereffektiva. Som när de är blöta (kanske av svett), till exempel. Då glider de väldigt lätt och gör att man halkar och slår ihjäl sig. Samma sak när det kommer till is på marken. Och detta beror allt på vattnet. För det som bestämmer friktionens effektivitet är ju till stor del underlaget. Som jag sagt flera gånger; ju grövre, desto högre friktion. När vatten dock kommer in i bilden så fyller de ju upp eventuella hål och gör att en del höjder och ojämnheter försvinner under dess yta. Och då blir det en plan yta. Speciellt på vintern då, när detta vatten fryser på plats. Då måste man sanda för att försöka göra marken grov igen.
Fast en låg friktion kan ju självklart vara bra ibland. Vill man kunna utföra många vintersporter (såsom skidor, skridskor, curling, eller bara klassisk pulka) är det bra. Vill man kunna dra eller transportera saker enkelt är det också bra - vi kom ju på det runda och släta hjulet på detta sätt (rullfriktion som det kallas, som är väldigt effektivt). På tal om runda saker - bowling! Då är det bra med låg friktion. Liksom, banorna är jättesläta och typ insmorda på något sätt. Och kloten är jätte lena och fina. Åh, och om man vill åka rutschkana.
Hög friktion är bra vid sport, bilkörning, och kanske bara allmänt när man vill att saker ska stå still på sin plats.
För att förbättra öaboraltionen hade man kunnat ta reda på hur hög friktionskraften faktiskt var - vilket vi inte gjorde. Man hade också kunnat prova flera gånger med olika personer, och kanske ha en distans man skulle dra personen längst och se hur lång tid det tar. Det hade ju varit roligt att pröva att den som ska dra prövar vara barfota, ha strumpor, och ha skor.
För att kunna hitta tyngdpunkten på figurer med olika former så måste man fästa en vikt och en spik på varsin ände av ett snöre. Genom att sedan stoppa fast spiken i ett av figurens hörn och låta den hänga fritt kan man se att tyngdpunkten kommer att ligga någonstans längst snöret. Om man sedan upprepar detta på något annat hörn kan man se vart "linjerna" från snöret korsar varandra.
För att få så bra resultat som möjligt kan man även pröva att ta ett tredje hörn, och det är bra om man, med en penna, drar en linje längst snöret varje gång man prövar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
